Plans for life

Här sitter jag, för pigg, för blöt i håret (har duschat) och grubblar alldeles för mycket. Jag grubblar på livet, vad ska jag göra nu när jag har alla dörrar öppna men ändå känner jag mig så fast vid vad jag är just nu. Platsen jag bor på och hur livet ser ut i allmänhet är ganska fridfullt och jag trivs verkligen. Men så finns problemet; vad man ska göra på dagarna. Synd att man inte var sluskigt rik så att man kunde arbeta med välgörenhet för katter. Tydligen söker katthemmen i Halmstad mat och leksaker, enligt en liten lapp som satt på anslagstavlan inne på ÖochB. Men efter ett tag skulle säkert även jag tröttna på alla dessa katter, after all I'm not a cat-woman! (fräs)
Jag fann en vän knasig för han/hon var i samma sits som jag är i nu, fast han/hon var friare; ingen lägenhet eller liknande som höll vännen tillbaka. Nu förstår jag min vän, det är inte så lätt att bara VETA vad man vill syssla med resten av sitt liv. Jag har till och med utbildat mig inom en viss bransch, men jag tror inte att jag vill arbeta inom den längre. Är det inte meningen att man ska älska och ha stor passion kring det man pysslar med om dagarna? Men om man inte vet vad man älskar att göra (förutom att stå på en scen och säga något som någon annan har skrivit ned på en lapp), hur ska man då finna det där som ska fylla resten av livet?