Som jag berättade igår var jag i Göteborg igen för en jobbintervju, vilket gick bra. Jag gjorde mitt bästa och mer kan man inte göra, så allt ligger i chefens händer nu! På fredagen gick jag runt i stan med mitt CV och raggade jobb och på kvällen åkte jag och min vän M till Liseberg för att test-åka Atmosfear och se Håkan Hellströms final konsert på turnén. Atmosfear är Lisebergs läskigaste åkattraktion, vilket jag skarpt håller med om för när vi sakta men halv-säkert (!) hade hissats högst upp...så börjar dem räkna NED, 10, 9, 8, 7...osv. På tre eller två (jag minns inte efter denna traumatiska upplevelse) så släpper dem och hela kroppen bara flyger upp i stolen av all kraft och jag skrek nästan upp lungorna och stämbanden, herre gud! Man var verkligen livrädd högst uppe och inte nog med det ska de räkna ned och inte ens släppa på 1, utan på ett par nummer tidigare! Gosch!
Vid 20:00 kom fina Håkan upp på scen och hela publiken bara skrek, sa jag att vi var 20 000 i publiken? :D Han sjöng på nya låtar men när han äntligen kom till de gamla goa (som jag kan) så sjöng jag med för fulla muggar! Under låten "Nu kan du få mig så lätt" var hela publiken lugn, sansad och sjöng med under en lugnare rytm. Tänk dig ett fullpackat Liseberg med Håkan på scen, total tystnad när ingen text fanns att sjunga med...och så underbar allsång. Uh, jag får gåshud bara jag tänker på det! Under kvällen kom jag på att Håkan är en väldigt filosofisk kille =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar